Den 21 november arrangerades ett seminarium med workshop på Vreta Kluster om hur vi kan hjälpas åt för att stärka värdekedjan av vegetabiliskt protein från jord till bord och hur vi får mer östgötska baljväxter på svenskarnas tallrikar.
I ett nytt förslag från Livsmedelsverket rekommenderas vi att inkludera mer baljväxter i kosten, och i Östergötland finns utmärkta förutsättningar för att öka produktionen.
Sedan april 2023 driver Vreta Kluster projektet En starkare värdekedja för vegetabiliskt protein, som finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning och där Sveriges Lantbruksuniversitet, Lovang Lantbrukskonsult AB och Hushållningssällskapet är samverkanspartners. Syftet med projektet är att identifiera hinder i baljväxternas väg från jord till bord och tillsammans med aktörer i hela värdekedjan ta fram en handlingsplan för att avhjälpa dessa hinder. I projektet har potentialen för ökad odling i Östergötland undersökts och odlare, rådgivare, uppköpare, livsmedelsindustri, offentliga kök och dagligvaruhandel har intervjuats om vilka hinder de upplever.
Som en del i projektet arrangerades den 21 november seminariet Östgötska proteingrödor från jord till bord.
Maria Källming, som leder projektet En starkare värdekedja för vegetabiliskt protein, inledde dagen med att prata om varför det är bra med mer bönor på bordet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult, och Per Ståhl, Hushållningssällskapet, tog sedan vid och pratade om potentialen för odling av baljväxter i Östergötland. Sara Spendrup. SLU, pratade sedan om vilka flaskhalsar och lösningar som finns, baserat på intervjuer som gjorts inom projektet. Några exempel är:
- Odlare upplever ofta att baljväxter har låg odlingssäkerhet, det vill säga att skördarna varierar mycket mellan olika år beroende på årsmån. Med den relativt låga prisnivån som är på baljväxter idag blir kalkylen för grödorna för osäker.
- I och med att det odlas en så liten volym baljväxter för humankonsumtion blir logistiken en utmaning i alla led. Uppsamling och transport av små volymer blir dyrt i förhållande till grödans pris. Det innebär bland annat att antalet platser dit odlare kan leverera baljväxter i samband med skörd har minskat.
- Utveckling av både nya sorter att odla och nya produkter baserade på baljväxter innebär ett ekonomiskt risktagande för företaget som står för utvecklingen. Även här är efterfrågan och prisnivå lite för osäker för att företag ska vara intresserade av att ta den risken.
- I livsmedelsindustrin är konkurrensen hög från importerade baljväxter med relativt lågt inköpspris (till exempel soja).
- Efterfrågan från konsumenter på svenskodlade baljväxter varierar. Aktörerna i livsmedelskedjan skulle behöva se en mer stabil efterfrågan för att våga göra långsiktiga investeringar.
- Det kan vara utmanande att ta fram produkter som uppfyller de krav som ställs på livsmedel som ska tillagas i storkök.
Dagen avslutades med en workshop där deltagarna, bestående av lantbrukare, växtodlingsrådgivare, kockar, forskare, studenter och konsumenter, pratade om hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att stärka värdekedjan av vegetabiliskt protein från jord till bord och hur kan vi få mer östgötska baljväxter på östgötarnas tallrikar.
Några exempel på lösningar och vidare frågeställningar som kom upp under workshopen var:
- Det behövs mer kommunikation och samverkan mellan olika aktörer i värdekedjan för vegetabiliskt protein för humankonsumtion. Vi behöver ett regionalt nätverk.
- Det behövs fler alternativ för mottagning av ärter och bönor under skörd. Kan samarbeten mellan odlare vara en lösning?
- Information och tips till konsumenter för att stärka efterfrågan på svenska och östgötska baljväxter. En regional kampanj?
- Stöd för att utveckla nya baljväxtbaserade rätter för storkök.
– Det finns stor potential att öka odlingen av proteingrödor för humankonsumtion i Östergötland. Utmaningen är att få värdekedjan att bli lönsam för alla aktörer från jord till bord. Här behöver vi samarbeta för att komma tillrätta med de flaskhalsar och hinder som finns idag. Det blev en spännande workshop med deltagare från både primärproduktion och restaurang som bidrog med sina perspektiv, säger Maria Källming.
Nästa steg blir att formulera handlingsplaner i dialog med berörda aktörer.
Här kan du läsa mer om projektet: En starkare värdekedja för vegetabiliskt protein – Vreta Kluster
Dagen uppmärksammades av SVT Öst i ett nyhetsinslag här: Baljväxter: Grödor med potential att växa i Östergötland | SVT Nyheter
