Ett 40-tal aktörer från näringslivet, offentlig sektor och akademin träffades den 14:e november i Norrköping för att diskutera hur vi i Östergötland gemensamt kan lyfta en redan stark bioekonomisektor. Förslagen var många, bland annat högre grad av samverkan mellan etablerade bolag och innovativa start ups, nyttja offentlig upphandling, fysisk planering som tillgodoser befintliga företags behov samt underlättar för industriell och urban symbios i samband med nyetableringar. Ytterligare ett förslag var att vi måste börja bygga en berättelse kring bioekonomin och dess bidrag till omställningen till en fossilfri ekonomi.
En gynnsam regional utveckling för bioekonomin i Östergötland är till stora delar beroende av de politiska beslut som fattas på nationell nivå och i EU. Hans Nilsagårdfrån Regeringskansliet inledde seminariet med ett kunskapspass genom att berätta hur bioekonomin kommit att bli ett allt viktigare politikområde under de senaste tio åren. Klimatpolitiken har varit viktig i detta avseende då den gröna kolatomen kan bidra till målet om fossilfrihet. Reduktionsplikten inom flyget och bio-CCS är exempel på områden där bioekonomin kan ge värdefulla bidrag. På senare tid har frågor kring självförsörjning blivit en allt viktigare komponent.
Den nationella bioekonomiutredningen är nu ute på remiss efter leverans av två delbetänkande under 2023. På nationell nivå sker dock en hel del annat kopplat till bioekonomin som är viktiga för sektorns utveckling, exempelvis: finansiella stöd såsom klimatklivet och industriklivet, omvänd auktion för bio-CCS, regeringens FOI-proposition, Miljöberedningens betänkande om strategi för biodiversitet och LULUCF, Regeringens skogsutredning, internutredning om artskyddsförordningen och Livsmedelsstrategin 2.0.
Innovation för omställning
Sverker Danielsson från BioInnovation tog vid och berättade om hur deras strategiska innovationsprogram finansierat olika typer av projekt som bidrar till sektorns utveckling, bland genom att skapa förutsättningar för ökat förädlingsvärde i de produkter som produceras med bioråvara. Inom programmet har de jobbat med energi, kemikalier, material, konstruktion och design. Skog, åker, vatten och restflöden är de områden som de vill åstadkomma värden inom. De har också en lång historik av forskning inom lignin, exempelvis som råvara i plywood eller andra fiberskivor för att därigenom göra dem fossilfria. Dessa är dyrare än motsvarande produkter som innehåller fossil råvara, men det finns dock kunder som är villiga att betala för denna nisch. De har också finansierat försök kring bioplaster och fyllnadsmaterial för konstgräsplaner.
De nyckelområden som BioInnovation ser som avgörande för att komma framåt inom sektorn är: Utveckling av nyckelteknologier, att dra nytta av restströmmar, design för cirkularitet, smart digitalisering och att stärka kunskapen om biobaserade alternativ.
Det regionala perspektivet
Mats Eklund, Linköpings universitet tog vid och inledde med en historisk tillbakablick till den tidiga industrin som till stora delar var biobaserad. Övergången till en fossil industri innebar vissa effektiviseringsvinster och om vi ska gå tillbaka till en biobaserad industri igen så har vi ett antal utmaningar att hantera som exempelvis: En begränsad biologisk produktionskapacitet, utmanande logistik, beroende av många aktörer som äger resursen.
Mats uttryckte en oro över att vi i Sverige är så pass på defensiven när det gäller bioekonomin i Europa och här behöver vi som nation flytta fram positionerna. En sätt att göra detta på – och något som också upprepades vid efterföljande work shop – var att skapa en berättelse om vår biobaserade ekonomi för att därigenom undvika policys och regelverk som är direkt kontraproduktiva för omställningen till en fossilfri ekonomi. Det handlar exempelvis om: Att vi levererar pappersfibrer och byggnadsträ till Europa, vi har Europas mest hållbara lantbruk, vi har lägst kolintensitet i elsystemet i Europa och att vi fortsätter att skapa mervärde ur biomassan över tid.
Om vi ska kunna byta ut den fossila kolatomen mot den fossilfria måste vi få ett högre utnyttjande av denna atom än vad vi ser i många branscher och sektorer idag. Annars går inte kalkylen ihop. Ett exempel på detta är torsk som idag nyttjas till 50 procent. Det finns potential att nyttja den till 100 procent, exempelvis till medicinska produkter och kosmetika. Dock ska vi kanske inte räkna med att det är de befintliga bolagen som gör livsmedel och fisk som kommer att tillverka dessa produkter, utan snarare innovativa start ups. Troligen gäller detta även för andra resurser med utgångspunkt från bioråvara. Här finns en stor potential att tillvarata.
Östgötska företag inom bioekonomin
Tre bolag med verksamhet i Östergötland berättade om deras processer med bas i bioråvara och vilka framtidstrender de ser inom sektorn. Holmen var först ut med att tala om hur viktig kompetensförsörjningen är inom skogsbranschen och att detta är något som de jobbar med ur en rad olika perspektiv, inte minst utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Vad gäller innovation så är digitalisering en viktig del, inte minst utifrån hur de ska kunna sköta sina skogar på ett ännu mer effektivt sätt. Livsmedelsföretaget Mixum tog vid och berättade om hur de försöker utveckla mer hälsosamma produkter genom att minska på fett, salt och socker. De bedriver också ett aktivt hållbarhetsarbete genom att byta ut plast mot produkter baserade på träfiber och att de ser över förutsättningarna för att gå över till ellastbilar för distribution av sina produkter.
Sist ut var Biototal som bland annat tar fram biogödsel till lantbruket. De tog bland annat upp behovet av cirkulära flöden som är fria från gifter och annat oönskat material för att därigenom kunna leverera fossilfria produkter av hög kvalitét.
Detta seminarium genomfördes i samverkan mellan Vreta Kluster, Region Östergötland och Cleantech Östergötland inom ramen för projektet Cirkulär kraftsamling i Östergötland och Örebro län som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden.
