Askåterföring till skogen

Vi står mitt i en omställning där inget får gå till spillo – inte energi, inte mark, och inte heller den aska som idag ofta betraktas som avfall. För det är just där möjligheten finns: att gå från kostnad till värde, från restprodukt till resurs.

Askåterföring handlar inte bara om att ”göra rätt för sig” ur ett hållbarhetsperspektiv. Det handlar också om att bygga framtidens affärer – i gränslandet mellan energi, skogsbruk och kommunal förvaltning.

Och de som kan påverka detta – skogsägare, energibolag, entreprenörer, kommunala och privata förvaltare – som kan driva den marknaden. Frågan är:

• Vad behövs för att det ska lyfta?
• Hur ser efterfrågan ut – och hur kan den skapas?
• Vad krävs tekniskt, logistiskt och upphandlingsmässigt?
• Och var finns affärsmodellen?

Idag kommer vi ta er med genom både fakta och inspiration – från näringsbalans i skogsmark till drönare som sprider aska och exempel från Finland. Men framför allt: vi kommer prata samverkan, incitament och affärsutveckling.

Välkomna till en förmiddag där vi kanske inte bara återför näring till skogen – utan också lägger grunden för regional samverkan.

08.15 – 08.30 kaffe & mingel

08.30 – Välkommen & Introduktion

Block 1: Fakta & Inspiration (1 h + 5 min frågor)

• Statistik: nuläge och potential
• Näringsbalans i skogsmark: näring ut – näring in
• Askåterföring i praktiken:
  – Logistik, spridning, teknik
• Så gör andra:
  – Energibolag & skogsbolag i Sverige
  – Internationella exempel: t.ex. Finland

09.35 – Paus (15 min)

Block 2: Aktörernas Perspektiv (1 h)

• Skogsstyrelsen
• Boxholms skogar
• Tekniska verken

10.45 – Paus (10 min)

Block 3: Nya perspektiv & affärsmodeller (30 min)

• Drönare som spridning – Gunnar Dahlbäl, GI Lift
• Kolkrediter och ny inkomstmöjlighet? – Johan Ekstrand

Block 4: Panelsamtal & Eftersnack

– Öppna frågor, reflektioner och möjligheter till fortsatt samarbete

Efter genomförd dag har vi genom diskussioner kommit fram till de avgörande punkterna:

• Diskussion kring hur långt man kan/bör transportera aska – brukar vara har en ”5-milsgräns” man tänker avståndsmässigt , och kostnaden ökar med avståndet.
• Möjlighet att lagra aska vid värmeverk för att förenkla logistiken (lastmaskiner och ev. ytor finns redan där).
• Tillståndsfrågor för lagring vid pannor kan vara en begränsning.

• Ekonomiskt värde i askan är lågt, transport och hantering är den stora kostnaden.
• Alternativkostnader:
  • Täcka deponi: ca 300 kr/ton.
  • Terminal, härdning, krossning och spridning i skog: ungefär dubbelt så dyrt.
• Någon aktör (värmeverk eller markägare) måste ta den extra kostnaden.
• I Finland blir askåterföring mer lönsam på torvmarker tack vare tydliga tillväxteffekter → lägre produktionskostnad per m³ virke.

• Delade uppfattningar om hur stor tillväxtökningen blir.
• Vissa studier i sydvästra Sverige visar positiva effekter, men resultat på nationell nivå är osäkra.
• Viktigt att inte överskatta tillväxtpotentialen – hellre framhäva askåterföringens roll i kretsloppet och som ”bevarande av tillväxtmöjlighet”.
• Kombination av aska och gödsel (t.ex. separat spridning via säcksystem) kan öka intresset genom att visa på konkret tillväxt och ekonomisk nytta.

• Efterfrågan från skogsägare finns, särskilt i södra Sverige.
• Men hinder är:
  • Brist på spridningskapacitet.
  • Begränsad tillgång på aska.
  • Otydlig ansvarsfördelning för kostnaderna.

• Alla eniga om att logistik och tillgång är huvudproblemen.
• Ekonomin är avgörande – antingen måste pannorna eller skogsägarna vara villiga att betala mellanskillnaden.
• Tillväxteffekter kan bli en viktig drivkraft, men bör kommuniceras realistiskt och inte lovas överdrivet.

Presentationer från dagen: Presentationer Askåterföring_250917

Detta evenemang arrangerades inom ramen för projektet Cirkulär Kraftsamling i Östergötland och Örebro. Projektet syftar till att stärka företag i att implementera olika typer av cirkulära lösningar samt att ohållbara material ersätts med mer hållbara material som innebär att företagen blir mer hållbara, mer lönsamma och mer resilenta mot omvärldsförändringar.