De viktigaste flaskhalsarna för att lantbrukare ska klara att upprätthålla sin produktion i en krissituation, är tillgången på drivmedel och att leveranserna fungerar in och ut från gården. Det framkom under ett beredskapsseminarium som Vreta Kluster och LRF arrangerade tidigare i år. Den 22 maj arrangerades ett uppföljande seminarium med en djupdykning i dessa delar av livsmedelskedjan. Lantbrukare, aktörer i förädlingsledet, beredskapsansvariga på kommuner, länsstyrelser och regioner var på plats för att lyssna, diskutera och knyta kontakter.
Syftet med dagen var att lyfta olika perspektiv och hjälpa till att bygga nätverk och hitta kontakter mellan olika aktörer.
Försörjningsberedskap ur många perspektiv
Ett 60-tal personer hade samlats på Vreta Kluster för att delta i seminariet. Dagens föreläsare kom från LRF, Länsstyrelsen Östergötland, Hushållningssällskapet, Karlstad, Sunne och Norrköpings kommun och Logistikia. Länsstyrelsen berättade om vem som ansvarar för vad i försörjningsfrågan, Hushållningssällskapet om sitt verktyg för att kunna mäta produktionen och konsumtionen av livsmedel inom ett geografiskt område, Karlstad kommun om hur man jobbat med lokala menyer och lokal upphandling, Sunne kommun om sitt kommunala beredskapslager/drivmedelslager med hjälp av lantbrukare, Norrköpings kommun om mellanledet lantbruk och konsument och en översyn som de gjort. Sist ut var LRF och Maria Mehlqvist som är krissamordnare. Maria berättade om förädlingsledet som en viktig kugge i livsmedelskedjan.
Maria betonade, liksom flera andra under dagen, vikten av att ha helhetsperspektivet och förstå hela kedjan när man gör beredskapsåtgärder i en kommun, och hennes presentation blev en bra sammanfattning av helheten. Hon berättade om vilka delar i kedjan som behöver fungera för att maten ska hamna på tallriken och visade olika exempel på hur det ser ut i förädlingsledet där hon lyfte mejeri, slakt och spannmål.
Transportsystemet är sårbart
Hon berättade om hur sårbara olika produktioner kan vara och där gris- och kycklinggårdar är mest beroende av att flödet fungerar som det ska när det gäller slakten. En it-attack på ett mejeri eller packeri kan snabbt ställa till med problem med tomma butikshyllor och mjölkbilar som behöver köra till andra mejerier i andra delar av landet. Framkomliga vägar är viktigt visade inte minst den gångna vinterns problem med mjölkbilar som inte tog sig fram till gårdar i Södermanland på grund av hala vägar. Det är svårt för mjölkgårdar att lagerhålla eller kyla mer mjölk än den mjölk som ska hämtas. Det blir en kostnadsfråga och svårt att ha en extra kyltank på gården bara utifall att. Konsekvensen av att mjölkbilar inte tar sig fram blir att mycket mjölk går till spillo.
Spannmål är mer säsongsberoende med ett stort behov av lagringsutrymme precis efter skörd. Maria visade statistik från Jordbruksverket över hur stor del av spannmålen som lagras på gård, hos uppköpare och hos ett antal större aktörer.
– Efter skörd i september lagras större delen av spannmålen på gårdarna och sen minskar lagren successivt under året i samband med att man säljer av till uppköpare eller nyttjar till sin egna djur. Inför nästa skörd behöver lagren vara tomma för att det ska finnas plats att fylla på med nästa skörd. Det finns inga jättemarginaler att lagra ännu mer utan då måste man investera i plats för att lagra mer. Här är inte beroendet veckor och månader utan årsvis, berättade hon.
Många nya kontakter och insikter
Det blev en lyckad dag där målet att träffa andra i samma bransch, utbyta erfarenheter och knyta kontakter uppfylldes. I den utvärdering av seminariet som skickats ut till deltagarna var detta en av sakerna som man tyckte var särskilt bra med dagen. När publiken under en menti-undersökning i slutet av seminariet fick svara på vad de tar med sig från dagen var några av svaren vikten av lokala samarbeten på alla nivåer och viktigt att förstå hela kedjan.
Per Helgesson,(M), från Norrköpings kommun jobbade med livsmedelsstrategin i minoritet under förra mandatperioden och nu i majoritet. Under sitt föredrag pratade han om det arbete de gjort i Norrköpings kommun.
– Det jag tar med mig från dagen är att lyssna in goda exempel från kommuner och vikten av att ha ett samarbete och prata över kommungränserna om det här. Det tror jag är jätteviktigt. Mitt bästa tips till en annan kommun i arbetet med beredskapsfrågorna är att få in lokala producenter i upphandlingssystemen, stötta dem i fredstid så finns de kvar när det blir kris, sa han.
Här kan du se seminariet i efterhand: Försörjningsberedskap i kedjan lantbruk till kommuner (youtube.com)
Här kan du läsa mer och se inspelningar från det föregående seminariet: Beredskap för krig och krissituationer diskuterades under seminarium – Vreta Kluster
