Hur kan producenter och livsmedelsföretag möta ökad efterfrågan på lokalproducerade livsmedel samt stärka sin konkurrenskraft och öka sin försäljning? Fyra regionala producentorganisationer samarbetar i ett projekt för att formulera och pröva affärsmodeller och undersöka hur man lönsamt kan erbjuda en hel regions regionala livsmedelsproduktion till konsument i större skala. Genom att ladda ner slutrapport och handbok som kommer att finnas här En hållbar affärsmodell för ökat utbud och tillgänglighet av ursprungsmärkta livsmedel – Vreta Kluster efter projektets slut kan man ta del av vad projektgruppen kommit fram till.
Syftet med projektet är att öka utbudet och tillgängligheten av ursprungsmärkta regionala livsmedelsprodukter och samtidigt öka lönsamheten hos producenter, förädlare och andra livsmedelsföretag. Projektet, som startade 2022 och drivs av Vreta Kluster, närmar sig nu sitt slut och producentorganisationerna som varit med i det; Nifa/Värmland, Lokalproducerat i Väst, Smaka på Västmanland och Östgötamat samlades i slutet av augusti på Vårdnäs stiftsgård för att sammanställa det man kommit fram till i projektet och innehållet i slutrapporten och den handbok som kommer att ges ut.
– I första hand är handboken för beslutsfattare och finansiärer; politiker, tjänstemän och andra som kan påverka. Beslutsfattare, men även lokala producenter, kommer att ha stor nytta av att ladda ner och läsa rapporten och handboken för att bygga upp idéer och även se hur man kan bygga upp en affärsmodell från grunden, säger Marcus Nyström, VD lokalproducerat i Väst.
Ökat nätverk
I respektive län har producentorganisationerna arbetat parallellt med företagsutveckling, frågor som berör marknad och försäljning och indirekt landsbygdsutveckling. Att sätta samman denna kunskapsbank och ta del av varandras erfarenheter har varit ett effektivt sätt att ta steg framåt. Inom projektet har det arrangerats workshops, möten och utbildningar kring affärsutveckling, märkning och certifiering, samt studie- och mässbesök. Projektgruppen har mötts i varandras respektive regioner och gjort studiebesök hos företag som på olika sätt har anknytning till ursprungsmärkt mat. De har exempelvis varit på en herrgård i Västmanland som har prisbelönt mat lagad på lokala råvaror, ett Bed and Breakfast utanför Karlstad med fåruppfödning, gårdsbutik och försäljning till offentlig sektor och ett framgångsrikt besöksnäringsföretag i Grebbestad med ostron som inriktning och tagit lärdom av vad mindre lokala producenter betyder för en samhällsbygd.
Samarbetet har betytt mycket för de olika organisationerna.
– Dels så tar vi från Lokalproducerat i Väst med oss ett ökat nätverk och att vi har träffat personer som har en hög kompetens som vi kommer att ha väldigt stor nytta av i vår vardagliga verksamhet. Genom att nyttja det nätverket kommer vi att kunna ge bättre svar på frågor som vi får från våra producenter, säger Marcus.
– Det har varit oerhört roligt att jobba med detta. Genom att samla alla våra kompetenser och från olika delar av landet får man automatiskt en bra omvärldsbevakning – både in i projektet och under projektets gång. Vi har provat olika affärsmodeller och det har gett oss insikter om vad vi tror kommer att fungera framöver, säger Patrik Rehn, Smaka på Västmanland.
Lärdomar och insikter
I somras hade projektdeltagarna en monter på Almedalen där de pratade med besökare under Almedalsveckan om ursprungsmärkt mat och där besökarna fick möjlighet att anmäla sitt intresse för att ta del av slutrapporten. Den 25 september arrangeras en workshop där affärsmodellerna ska prövas.
Något konkret som Susanne Ekmark, projektledare på Nifa/Värmland, tar med sig från samarbetet är Östgötamats lyckade koncept med presentkort som man kan köpa för att gynna de regionala företagen när det gäller alltifrån övernattningar och middagar till grönsaker, grillådor, honung och glass.
– De gör det väldigt bra och det är något som vi i Värmland också skulle kunna göra, säger hon.
Projektdeltagarna har fått stor kunskap om varandras organisationer, hur de jobbar, förutsättningarna för livsmedelsföretag i de olika delarna av landet och det är nu lätt att skicka ett mail eller slå en signal för fortsatt erfarenhetsutbyte och bollplank i deras respektive arbeten framåt.
Att peka ut något som varit mest lyckat i projektet är svårt. Det har varit helheten. Samarbetet och erfarenhetsutbytet som resulterar i workshopen och handboken.
– Helheten. Framtidsdagen (workshopen den 25 september) och handboken hade inte kunnat bli av om vi inte gjort allt annat, säger Marcus.
Projektet avslutas i december i år.
