En av de största utmaningarna för många äggproducenter är att åstadkomma ett bra stallklimat med låga ammoniaknivåer hos sina höns. Höga ammoniaknivåer i stallet är negativt för djurens hälsa, produktion och arbetsmiljö och leder till ökad miljöpåverkan. Enligt svensk djurskyddslagstiftning är gränsvärdet för ammoniak tio ppm i värphönsstallar vilket är svårt att hålla, framför allt under vinterhalvåret när det är kallt och fuktigt utomhus.
Detta projekt genomfördes för att lokalisera, utvärdera, samla och sprida kunskap kring olika tillvägagångssätt för att minska ammoniaknivåerna i fjäderfästallar. Målet var att fler producenter ska kunna hitta lösningar för att minska ammoniaknivåerna i sina stallar.
Flera steg
Projektet utfördes i flera steg. Först gjordes en litteraturstudie och omvärldsbevakning för att samla in kunskap kring sätt att hantera ammoniak. Även en intervjustudie med svenska äggproducenter gjordes för att ta reda på hur producenterna hanterar ammoniak i stallarna idag och för att kartlägga vilka områden hos svenska värphönsgårdar där det finns störst förbättringspotential för att minska ammoniakhalterna.
Därefter testades och utvärderades tre olika metoder för att minska ammoniaknivån i värphönsstall. En metod som många visat intresse för är tillskottsvärme i stallarna i form av värmeväxlare. Därför gjordes en intervjustudie med de äggproducenter som idag har värmeväxlare installerad i minst ett hönsstall. Intervjustudien bekräftade värmeväxlares goda effekt på stallklimatet, men visade även att det behövs både hög kunskapsnivå och intresse för att skapa optimala inställningar för en värmeväxlare och få den att fungera bra.
Även två praktiska studier ute i värphönsstallar gjordes där två olika tillsatser testades. I den ena studien utfodrades värphöns med en liten mängd biokol i fodret. Detta gjorde att hönorna fick en torrare gödsel, en torrare ströbädd och mindre ammoniaknivåer i stallet. Hönorna minskade även sitt foderintag vilket kan tyda på att hönorna även kunde utnyttja sitt foder bättre och därmed inte behövde äta lika stor mängd. I den andra studien testades produkten Quaterna som tillsats i ströbädden hos värphöns. Detta gjorde att ammoniaknivåerna i stallet minskade.
Egen åtgärdsplan rekommenderas
Sammantaget visade resultaten i detta projekt att det kan vara svårt att minska ammoniakhalten i många värphönsstall, men samtidigt att det inte är en omöjlig uppgift. Många gårdar skulle sannolikt kunna minska nivåerna ganska mycket med hjälp av relativt enkla och kostnadseffektiva åtgärder. Det finns många metoder för att minska ammoniakhalten i värphönsstall och varje gård rekommenderas att skapa en egen åtgärdsplan för att hantera detta. En checklista för minskad ammoniak har tagits fram i projektet för att kunna användas till att upprätta en sådan åtgärdsplan. Ju fler som arbetar med åtgärder för att minska ammoniaknivån i stallarna desto mer uthållig kan fjäderfäproduktionen bli vilket leder till bättre lönsamhet för producenterna och även mindre miljöpåverkan.
Projektrapport:
Projektrapport -förbättring av klimat i fjäderfästall
Projektrapporter från delstudierna i projektet:
Delstudie inom projektet – Biokol i fodret
Delstudie inom projektet – Quaterna i ströbädden
Delstudie inom projektet – metoder för att minska ammoniaknivåer i fjäderfästallar
Delstudie inom projektet – intervjustudie om värmeväxlare
Delstudie inom projektet – intervjustudie om stallklimat
Informationsblad och checklista:
Checklista för minskad ammoniak
Detaljer
Projektnamn:
Förbättring av klimat i fjäderfästall – för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Finansiär:
Stiftelsen Lantbruksforskning
Projektägare:
Vreta Kluster
Projektledare:
Malin Alm
Intressenter:
Vreta Kluster
Projekttid:
200501 – 230502
