/ Nyheter / Möjligheter och sårbarheter med digitaliseringen i lantbruket diskuterades under seminarium på Vreta Kluster

Nyhet

Möjligheter och sårbarheter med digitaliseringen i lantbruket diskuterades under seminarium på Vreta Kluster

8 november 2023

Teknikutvecklingen går snabbt och innebär mycket möjligheter för lantbruket, men också sårbarheter. Den 6 november arrangerade Vreta Kluster, Agtech2030, Linköping Science Park och RISE ett seminarium om robust digitalisering.  

Totalt nästan 60 personer deltog i seminariet, som gick att följa både på plats på Vreta Kluster och digitalt. Maria Leclercq, avdelningschef för avdelningen för djur, landsbygd och livsmedel, Länsstyrelsen Östergötland inledde med att prata om vikten av robusthet i livsmedelskedjan.

– Infrastruktur och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har betonat vikten av livsmedelsstrategin och vi har ett tydligt uppdrag under regeringen att jobba med de här frågorna. Det är viktigt med livsmedelsberedskap för att bibehålla det svenska jordbrukets konkurrenskraft och goda djurhållning, sa hon.

Efter ett regeringsbeslut i maj 2022 med syfte att återuppbygga och stärka civilförsvaret har det upprättats sex nya civilområden i Sverige, varav Östergötlands län ingår i det sydöstra civilområdet. Maria berättade om detta och om hur länsstyrelsen och försvarsmakten övar på scenarior som skulle kunna ske om landet exempelvis skulle stå utan internet, betalsystem och möjlighet till energiförsörjning.

Stabila uppkopplingar krävs

Per Frankelius berättade i sitt föredrag om digitaliseringen i jordbruket, att det är viktigt att jobba med innovationer tillsammans.

– Lantbruket är högteknologiskt och är det någonstans självkörande fordon kommer att slå igenom så är det inom jordbruket, sa han.

Han betonade också vikten av robusthet och tog upp några exempel på tankar från olika lantbrukare runtom i landet kring digitalisering i lantbruket som han fångat upp på sociala medier. Fördelar som uttrycktes var att det frigör tid till annat när man till exempel kan styra torken från en app eller övervaka kalvningar utan att behöva vara på plats. Många sårbarheter uttrycktes också, som till exempel att hela landsbygden behöver ha stabila uppkopplingar för att allt ska fungera. Problem med inloggningar på sidor gör att det går snabbare att använda papper och penna och digitala precisionsmöjligheter blir kostsamma omöjligheter om nätverket inte fungerar.

I takt med teknikutvecklingen utrustas maskinerna med allt mer teknik. En fråga från en deltagare i publiken var om det finns tillräckligt med utbildad arbetskraft som kan serva allt detta. Det konstaterades som en sårbarhet att det är brist på att hitta rätt arbetskraft och att man behöver göra det ännu mer attraktivt att söka in till tekniska utbildningar och naturbruksgymnasium.

Se över lösenord

Joanna Sjölander från Cyberly, som är ett länsomfattande kluster som arbetar med digital resilens, pratade om det digitala samhälle vi lever i idag och hur vi kan förhålla oss till det. Eftersom jordbruket är en strategisk sektor i samhället kan den i en krissituation tänkas bli utsatt för hot, och det kan vara bra att fundera på vilken data man klarar sig utan, om den av någon anledning skulle försvinna eller förvrängas.

– Vi delar inte ut våra husnycklar till vem som helst. Precis samma tänk behöver vi ha kring de digitala tillgångar som utgör ett värde för oss, eller det som kan utgöra ett värde för någon annan, sa hon.

På Linköping Science Parks hemsida finns en lathund kring vad man kan tänka på för en ökad digital säkerhet, hoj-din-sakerhet-lathund.pdf (linkopingsciencepark.se) Bland annat så ska man tänka på att ha långa lösenord med så många tecken som möjligt och som är logisk för en själv, men ologisk för andra. Det är också bra med unika lösenord till olika konton, att spara lösenorden i lösenordshanterare och att se till att alla enheter är uppdaterade.

Viktigt med tillgänglig support

Lantbrukaren Niclas Malm, som arbetar på Hushållningssällskapet och Klostergården, och Peter Borring, lantbrukare och ordförande i Agtech 2030, pratade om önskad teknik framåt för en ökad effektivisering, till exempel sensorer och kameror som kommer åt och ser där de själva inte ser, när de till exempelvis kör ett jordbearbetningsredskap och det dammar. De tog också upp exempel på teknik som underlättar vardagen, till exempel autostyrning som gör det lättare att så i mörker, uppkopplade peltorkåpor som gör att man kan hänga med i möten samtidigt som man arbetar på gården och mjölkroboten som underlättar och effektiviserar arbetet på mjölkgårdar. De identifierade också sårbarheter som att det kan ta tid att sätta sig in i tekniken, särskilt teknik kopplat till maskiner som bara används en kort period under ett år så att man hinner glömma inloggningar etcetera tills man ska köra nästa gång. Det är också viktigt att supporten kring en produkt man köper inte är för dyr och att den är tillgänglig dygnet runt.

Peter Borring hade till seminariet med sig en traktor, utrustad med modern teknik, som han parkerade utanför föreläsningssalen. Framför den intervjuades han av en reporter från SVT.  Inslaget kan du se här. Även Länstidningen var på plats och skrev om seminariet.

Etteplan, som är ett projekt- och konsultbolag som var med och startade upp Väderstads mjukvarusatsning, höll ett föredrag tillsammans med Väderstad om hur de tänker nu kring teknik i maskiner och i framtiden. För Väderstad är det viktigt med maskiner som har lång livslängd. Det är inte säkert att en traktor kommer att se ut som en traktor ser ut i dag utan det kan komma nya innovationer och lösningar som utför det arbete som traktorn gör i dag. Att självstyrande fordon inte finns i lantbruket i dag är en fråga kring säkerhet, men en intressant fråga för Väderstad framåt. Maskinerna ska också kunna köras även om tekniken sviker.

En fråga som Väderstad fick av publiken var om de tror på större eller mindre maskiner i framtiden. Snarare mindre, men de tror på en bredd då de finns på en global marknad där behov av stora maskiner också finns på en del håll.

Ny arbetskraft kan attraheras

Under den avslutande paneldiskussionen sammanfattade talarna vad de tog med sig från dagen. En reflektion var att den tekniska utvecklingen med smarta funktioner och möjlighet till att kunna sköta delar av arbetet på gården via appar kan attrahera ny arbetskraft till branschen, personer som gillar ny teknik och vill kunna kombinera arbetet med familjeliv eller intressen.  En annan reflektion var att det behövs en robusthetsstrategi i teknikutvecklingen där utvecklingen sker utifrån behoven i branschen och att det finns bra backup om något inte skulle fungera. En tredje reflektion var att det kommer att finnas ännu mer data framöver att förhålla sig till och fundera över vem som äger.  En fjärde reflektion att det krävs, och kommer att krävas, ännu mer kunskap i biologi hos dagens och framtidens lantbrukare för att veta vad man ska göra om tekniken inte fungerar.

Under hela seminariet pågick en minimässa i den intilliggande konferenslokalen Gläntan på Vreta Kluster där företrädare från techföretag och gröna näringen presenterade och diskuterade sina produkter och tjänster.

Se seminariet i efterhand och intervjuer med Peter Borring, Agtech 2030, och Tomas Westlund, RISE, här nedan.

Inspelningen

Peter Borring

Tomas Westlund

Senaste nytt