Identifiera vilken data i din verksamhet som är mest affärskritisk och ha en plan b för att verksamheten ändå ska fungera om systemet slås ut. Var också kritisk till vem du släpper in och delger information. Det var två huvudmedskick kring cybersäkerhet som gavs till deltagarna under seminariet ”Hur kan lantbrukets digitalisering göras mer resilient?” på Vreta Kluster den 4 november.
Den tekniska utvecklingen och den exponentiella tillväxt av teknik som används inom lantbrukssektorn har medfört många nya möjligheter. Men med nya lösningar tillkommer också nya sårbarheter som behöver hanteras. Under seminariet ”Hur kan lantbrukets digitalisering göras mer resilient” fick deltagarna lyssna på föreläsningar om hur tre företag arbetar med datadelning och hantering av kunders data samt hur innovationer som drönare och digital whiteboard kan underlätta arbetet för lantbruksföretag. På en digital whiteboard, som man kan ha uppsatt i exempelvis ett djurstall eller ett fikarum, kan man exempelvis presentera veckans arbetsuppgifter som behöver utföras på gården, bocka i när de är slutförda och fylla på med nya som kommer till. Man kan också få statistik över hur djuren mår.
Joel Hamrén, grundare av Agronod, talade om vikten av att skapa en bra grogrund för lantbrukarnas digitalisering genom att koppla ihop aktörer i ett system som är säkert, enkelt och framförallt på lantbrukarnas villkor. En central idé är att ge aktörer längst ner i näringskedjan möjlighet att använda data och digitala verktyg, så att de kan dra nytta av den information som finns tillgänglig. Detta innebär att lantbrukarna ska kunna se vilken data som finns och hur de kan använda den för att fatta bättre beslut. Till exempel kan klimatberäkningsverktyg som är anpassade för den aktuella gården ge konkret hjälp.
Patrik Kall, CTO, AgriDrone Sweden AB, beskrev hur drönare och andra sensorer bidrar till ökad precision i lantbruket, genom spektralanalys och avancerad sensorteknik som kan ge detaljerad information om jordens näringsinnehåll, växtlighet och eventuella problem. Denna data kan sedan användas för att ge lantbrukare automatiserade rekommendationer och insatser som kan förbättra avkastningen och minska onödigt resursbruk.
Ulf Stern, Vice VD för Agricam berättade om två digitala lösningar som samlar in data om djurhälsa och produktion – Agricam och Bacticam. Han berättade också om den digitala whiteboarden.
Seminariet pågick under en eftermiddag med fikapaus och avslutande mingelmat i Gläntan på klustret. I Gläntan pågick det också under hela eftermiddagen en minimässa kopplat till seminariet och där olika it-företag hade montrar där de pratade om sina lösningar. Det var ett utmärkt tillfälle för lantbruksföretagare och teknikföretag att möta varandra, ta del av lösningar och se varandras behov.
Risker utifrån och inifrån
Efter fikapausen inledde Joanna Sjölander, klusterledare Cyberly, Linköping Science Park, sitt föredrag med en uppmaning om att inte vara för godtrogen med vem man släpper in och delger information om sig eller sitt företag. Om ett postbud kommer med paket som vi ska signera är det lätt att släppa in personen för att den är klädd i arbetskläder och vi litar på att det verkligen är ett postbud. Men vi bör alltid vara vaksamma på om personen är den den utger sig för att vara eller att informationen vi tar del av är sann. Det gäller såväl i verkliga livet som digitalt. Att fundera över vilken del av verksamheten som är kärnan och som bara måste fungera är också viktigt. Hon tog som exempel hackerattacken som offentliga organisationer och företag utsattes för i vintras och skillnaden i hur de som utsattes för den hanterade den. Filmstaden, som var ett av företagen som utsattes, var snabba med att skriva pappersbiljetter och erbjuda sina kunder att betala med swish i stället för via webbplatsen. Fundera över din plan b var hennes medskick.
Möjliga risker som finns med digitaliseringen är attacker utifrån i form av organiserad brottslighet, hackare, stater och en kombination samt händelser inifrån i form av mänskliga misstag, missnöjdhet från anställda som medvetet vill skada företaget, slarv eller att man delar ut onödiga rättigheter till personer som inte behöver dem.
Oscar Spaak, Linköping Science Park och Agtech Sweden, höll dagens sista föredrag som handlade om hur snabbt utvecklingen av AI gått under de senaste åren. Vilka möjligheter det innebär, men också vilka risker det finns. En persons ord i en film kan på ett sätt som ser väldigt äkta ut översättas till flera olika språk som personen i fråga inte talar. En spännande utveckling, men som också kan utnyttjas av bedragare.
Dagen avslutades med en paneldebatt med samtliga föreläsare på scenen. Per Frankelius, innovationsledare för Agtech Sweden, sammanfattade dagen och ledde paneldebatten.
– I bland strular tekniken på gården, i bland strular infrastrukturen. Något vi inte pratat om här i dag, men som också kan ske är att fysisk teknik kan bli stulen. Vi är också beroende av våra systemleverantörer. Det tar tid att jobba robust och den tiden kanske inte alltid finns. Det finns många exempel, men vad ska vi göra? Är det viktigt eller döfött att tänka på en manuell plan b i framtidens jordbruk? var hans första fråga till paneldeltagarna.
Paneldeltagarna var överens om att en plan b är bra att ha för den mest affärskritiska delen av sin verksamhet, men det kan vara flera olika plan b och det kan också vara digitala plan b.
Bör man vara kritisk till vem som kommer in på gården var också en fråga som diskuterades. Det är svårt att ha koll på alla som kommer. För en mjölkgård som bland annat tar emot mjölkbil, får leverans av post och har flertalet anställda är det svårt att ha koll på det. Det finns anledning att vara kritisk då det är mycket spioneri, men att ta hand om och känna sina anställda samt att inte dela ut onödiga rättigheter var något som betonades som särskilt viktigt.
Bör lantbruksföretag ha sin data hemma, hos leverantör eller i bergrum var en annan fråga. Livsmedelsproduktionen är en del av totalförsvaret så det kan vara bra med en egen hantering, men det är svårt när det är många delar i hanteringen av data som också redan sköts internationellt. Men visst skulle det finnas en marknad för nya svenska företag som kan hantera data för att minska sårbarheten. Ett förslag som kom upp var att ha en usb-sticka med data som man lämnar till sin granne att låsa in så man har tillgång till den om ens dator skulle krascha.
– En sån här dag väcker tankar på saker man bör fundera och reflektera över. Det har varit jättebra att få en massa perspektiv att nu kunna ta med sig hem, sa Ulf Stern, vice VD, AgriCam.
– Det var spännande att höra hur de tre agribolagen utvecklats och huvudbudskapet från seminariet blir att fokusera på det som är kritiskt så att ni alltid kan leverera det ni är bäst på, sa Joanna Sjölander.
Ett tillfälle att knyta kontakter
Många av de deltagande i företagen som ställde ut i minimässan mötte en ny målgrupp i den gröna näringen och uttryckte att det var intressant att höra vilka innovationer som finns inom lantbruket och vilka utmaningar man ser med digitaliseringen.
Tomas Hallin representerade tillsammans med en kollega företaget Sick under mässan. De var på plats under ett liknande seminarium om robust digitalisering som arrangerades på Vreta Kluster för cirka ett år sedan.
– Vi tyckte att seminariet förra året var väldigt bra och vi är här nu för att knyta kontakter och få en djupare inblick i vilka behov som finns, sa Tomas.
– Det är kul att prata med folk med liknande intressen och hålla sig ajour med var vi ligger när det gäller digitaliseringen, sa Isak Nielsen från AgriOpt som var en annan av utställarna.
Seminariet arrangerades av Vreta Kluster, Agtech Sweden, Act Cyberly och Linköping Science Park. Det arrangerades inom projektet Utmaningsdriven digitalisering för en konkurrenskraftigare livsmedelskedja som drivs av Vreta Kluster och finaniseras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
