Kn cirkulära, fossilfria gödselmedel främja svensk matproduktion? Det var namnet på ett halvdagsseminarium med föreläsningar och workshop som arrangerades på Vreta Kluster den 25 november. Under dagen diskuterade lantbrukare, biogasproducenter, rådgivare, konsulter och representanter från Jordbruksverket hur en effektivare hantering av näringsrika restflöden kan bidra till att minska sårbarheten för svensk matproduktion.
Dramatiska geopolitiska händelser och klimatdrivna förändringar ökar sårbarheten för svenskt lantbruk och matförsörjning. Gödselmedel är en av flera kritiska insatsvaror, och det är viktigt att vi försöker använda de gödselmedel som finns inom landet så effektivt som möjligt. En nationell analys pekar på att genom en smart och effektiv omfördelning av stallgödsel och restflöden från städer via biogasanläggningar skulle vi kunna täcka hela Sveriges behov av fosforgödsel och på köpet få ut fossilfri energi. Det minskar importberoendet och ökar beredskapen. Potential finns att det dessutom kan minska både klimat- och annan miljöpåverkan av lantbruket.
Detta är tekniskt möjligt men är det ekonomiskt rimligt? Vilken roll kan den förutspådda ökningen av biogasproduktionen, både gårdsbaserad och storskalig, få för denna omställning? Hur kommer prisutvecklingen att se ut när det gäller framtida gödselmedel med lägre klimatpåverkan än dagens handelsgödsel? Seminariet, som arrangerades inom projektet ”Nya affärsmodeller för biogödsel”, som drivs av Karin Tonderski, Linköpings universitet, bjöd in till diskussion kring dessa och andra frågor, till exempel kravspecifikation på cirkulär gödsel, begränsningar och möjligheter i maskinpark och odlingssystem. De biogasanläggningar som ingår i projektet är samrötningsanläggningar, dvs har flera olika substrat, men avloppsslam ingår inte.
Möjligheter och utmaningar
Karin Tonderski från Linköpings universitet, hälsade deltagarna välkomna och seminariet inleddes med en föreläsning av Mikael Ottosson, företagsekonom med fokus affärsutveckling på BSRC. Han pratade om svensk försörjning med gödselmedel – linjära/cirkulära, centraliserad kontra decentraliserad. Karin Tonderski och Roozbeh Feiz, miljöforskare och systemanalytiker, BSRC, presenterade kartor över Östergötland med omnejd på var dels behoven av växtnäring finns, och dels var biogasproduktionen och därmed biogödseln finns.
Hans Andersson, företagsekonom med fokus affärsmodeller, BSRC, presenterade olika typer av affärsmodeller i kedjan mellan produktionen av biogödsel och lantbrukaren som ska använda dem. Vem levererar vilka tjänster till vem, och vem tar betalt för vad? Det visar sig att det finns många lösningar med kombinationer av olika aktörer, och det är också tydligt att det inte finns någon aktör alls som enbart är fokuserad på biogödseln. Än så länge betraktas det ofta som ett avfall/biprodukt i systemet, ingen har det ännu som en huvudprodukt.
Hans berättade att gårdsanläggningarna växer och att mycket av tillväxten under de senaste åren handlar om biogastillverkning baserad på gödsel. Det började med att kommunerna byggde anläggningar för att ta hand om kommunens avfall. Biogödsel är en förträfflig produkt, men har både möjligheter och utmaningar:
· Biogödseln är tids- och temperaturkänslig
· Biogödseln produceras dygnet runt
· Biogödseln har ett lågt näringsinnehåll
· Biogödseln är dyr att transportera längre sträckor
· Det finns olika möjligheter till förädling av biogödsel varav en är avvattning. Det finns också tekniker för att utvinna näringen, men det är dyrt på dagens marknad.
· 75 procent går idag direkt ut på åkrar
Många idéer och förslag
Workshopen på seminariet genererade många idéer och förslag, bland annat att man vid lågt elpris skulle kunna binda kväve ur luften och därmed höja värdet på biogödseln. Ett annat förslag var en utbyggnad av satellitbrunnar för distribution med pumpledning. Man skulle kunna samverka kring distribution med satellitbrunnar. Stefan Halldorf, från Kalmar Energi berättade att de har det som en idé i en klimatklivet-ansökan att ha med distribution med satellitbrunnar i en helhetsansökan. Ytterligare ett förslag som kom upp under workshopen var att någon biogasanläggning skulle kunna vara dedikerad att göra kvävegödsel ihop med Nitrocapt. Det lyftes också att det skulle behövas en aktör som fokuserar bara på biogödsel.
Några slutsatser från seminariet blev:
– Att näringen behöver koncentreras i biogödseln, så att det blir ekonomiskt möjligt att transportera den längre.
– Pelletering behöver göras för att göra biogödseln möjlig att sprida och distribuera.
– Om det gick att distribuera gödseln utan den tunga tunnan så skulle det bli lättare att få mer intresse för att sprida den.
– Rådgivare behöver uppmuntra lantbrukare till att köra gödseln till biogasanläggningar.
– Lantbrukaren får, enligt Avfallsverket, bara sälja biogödseln till två aktörer om den inte är värmebehandlad. Gödseln får man däremot sälja till hur många som helst.
Moderatorer för dagen var Helene Oscarsson, senior projektledare vid Vreta Kluster, och Peter Borring, lantbrukare och ordförande i styrgruppen för Agtech Sweden. Seminariet arrangerades inom ramen för satsningen Cirkulär kraftsamling i Östergötland och Örebro län, som medfinansieras av Europeiska Unionen, och där Vreta Kluster är en av parterna.
Madeleine Larsson, forskare vid Linköpings Universitet och aktiv inom Biogas Solution Research Center, höll i workshopen. Hör henne i filmklippet här:
Biogasseminarium 25 november Madeleine Larsson
Hushållningssällskapet arrangerade den 25-26 november en nationell biogaskonferens på Vreta Kluster med deltagare från hela landet, Finland och Tyskland. Konferensen startade direkt efter seminariet ”Kan cirkulära fossilfria gödselmedel främja svensk matproduktion?”. Flera deltagare var med på både seminariet på förmiddagen och konferensen på eftermiddagen. Hör Cecilia Hermansson, projektledare för Uppföljning av gårdsbaserad biogas produktion, prata om tvådagarskonferensen och projektet i filmklippet här:
Seminarium 25 november Cecilia Hermansson
Se presentationer från dagen och mer information här:
Kan cirkulära, fossilfria gödselmedel främja svensk matproduktion? – Vreta Kluster
