Hur ser behovet ut av innovationer inom lantbruket och hur ser betalningsviljan ut för olika innovationer? Det har undersökts inom projektet Utmaningsdriven digitalisering för en konkurrenskraftigare livsmedelskedja som Vreta Kluster driver med projektparter Agroväst, RISE och Naturbruksförvaltningen i Västra Götalandsregionen. Resultatet av projektet, som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, presenterades för spridning under ett slutwebbinarium i projektet den 4 november 2024.
Syftet med projektet, som pågått sedan 2020 och avslutas nu i år, har varit att identifiera utmaningar och problem inom lantbruket som går att lösa med digitalisering, sensorer och kommunikation. Inom projektet har det gjorts behovsanalyser i form av enkäter via parternas digitala kanaler och etablerade nätverk, enkäter direkt till lärare och elever, under externa seminarier, under intervjuer på Borgeby fältdagar där behov samlades in genom intervjuer. Respektive projektmedlem har också gjort en initial undersökning för att se om utmaningen redan hade en kommersiellt tillgänglig, spridd lösning. Om det fanns en sådan lösning redan lämnades utmaningen i och med det. Om det inte fanns en sådan lösning gjordes en marknadsvalidering med hjälp av externa konsulter.
Behov som undersöktes och som gick vidare till validering var:
- Digital insektsövervakning. Intervjuundersökningen gav ett värde på betalningsviljan för digital insektsövervakning i morotsodling på cirka 10 000 kronor per år och i rapsodling cirka 5000 kronor per år.
- Djurtillsyn på distans. Här finns det ett stort intresse av att betala och enligt undersökningen ser man en besparingspotential på cirka 300 kronor per djur och år.
- Torrsubstans i ensilage. Andelen kasserat ensilage är cirka fyra till fem procent och det visade sig finnas låg eller ingen betalningsvilja för att automatiskt få reda på TS-halten.
- Övervakning av spannmålslager. Intervjuundersökningen gav en indikerad betalningsvilja på 0,14 kronor per lagrat ton och månad, och önskemål om grafer över lagringsenheternas temperaturförändring över tid.
- Uppkopplad fodersilo – nivåer i fodersilon. Det fanns världen att hitta, främst för foderleverantörer som skulle kunna tillhandahålla en alternativ affärsmodell än i dag. Störst intresse bland de tillfrågade fanns hos dem med gris- eller fjäderfäproduktion, och värderingen blev cirka 63 kr/ton levererat foder under ett år.
- Energioptimering – uppdrag energikartläggning. Resultaten indikerar att de största elförbrukarna på mjölkgårdar är mjölkkyl, mjölkrobot och foderberedning, och på fjäderfägårdar är det ventilation, värmelampor och foderkedjor. Intervallet för kostnadsbesparing per år vid flytt av last för en timme per dygn är mellan 4700 och 8500 kronor.
I projektet har vi gått vidare och genomfört två praktiska tester av validerade behov – undermätning av energi på två gårdar och test av sensor för digital mätning av insekter (här som ett led i att mäta biologisk mångfald)
Inom projektet har vi också arrangerat två draknästen – ett med driftledare och ett med naturbrukselever. Draknästet med driftledare kan du läsa om här Morgondagens lantbrukare fick tycka till om innovationer – Vreta Kluster. Syftet med draknästena har varit att undersöka betalningsviljan hos unga lantbrukare med för nya produkter från startups.
– Att ha en kontinuerlig dialog med mottagaren under utvecklingen av en innovation är positivt. Det märkte vi inte minst under våra draknästen, säger Caroline Beck-Friis som tillsammans med Helene Oscarsson arbetat med projektet från Vreta Kluster.
Några andra lärdomar från projektet är:
- Att betalningsviljan bör ingå som en naturlig första fråga när nya utmaningar ska hitta nya lösningar.
- Det är viktigt med omvärldsbevakning och att tidigt fråga den tänkta målgruppen om deras betalningsvilja.
- Utmaningarna måste beskrivas tydligt så att mottagaren förstår. Därefter kan utvecklingen starta.
