Nyligen gästade experter från Jordbruksverket och SVA Östergötland för att informera fjäderfäföretagare om den ökade risken för fågelinfluensa. Vreta Kluster var platsen för en av informationskvällarna som totalt lockade 65 personer. Informationen var mycket uppskattad av deltagarna.
Matilda Nilsson, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, berättade om det aktuella läget på de gårdar i Skåne som drabbats av fågelinfluensa under hösten och också om hur utbrottshantering går till. Fokus låg framförallt på restriktionszonerna och vad som gäller där men också på vad som faktiskt händer när man drabbas av en misstanke eller ett utbrott av fågelinfluensa. Jordbruksverket tyckte det var viktigt att framföra det stora ansvar som vilar på djurägarens axlar i misstanke- och utbrottssammanhang men ville också förtydliga att myndigheten alltid finns som stöd under hela hanteringen.
Matilda påpekade att Jordbruksverket upplever att dessa dialogmöten är positiva och att det är en stor fördel för smittskyddhandläggarna att höra diskussioner och få frågor direkt från producenter, bransch och dess företag. På så vis kan handläggarna fånga upp och ta med sig sådant som är nödvändigt för att förbättra kommunikation, samarbete och utbrottshantering.
Svar på några av de vanligaste frågorna som kom upp:
- Gällande virusets överlevnad så är medskicket att virus kan överleva under lång tid under rätt förutsättningar men att man genom att ha en god biosäkerhet kan undvika att inte ta med sig viruset in till fjäderfäna.
- Problematiken kring gasrör tittar branschen vidare på.
- När det häller transporter som inte är direkt kopplade till fjäderfäanläggningar så kan man som producent se över trafiken i nära anslutning till sina fjäderfäbyggnader men i övrigt tar vi på myndigheten med oss frågan vidare och ser vad vi kan göra för att nå ut med informationen bättre i de områden där restriktionszoner är upprättade.
Malin Grant, epidemiolog på SVA, fokuserade på att informera om smittläget eftersom vi har ett allvarligt läge gällande fågelinfluensa, med stora risker. Det är viktigt att också vara medveten om att om man tittar på utvecklingen från tidigare år så har riskerna ökad successivt under säsongen men ökad risk i bland annat Östergötland längre fram under vintern-våren i samband med de vilda fåglarnas vårflytt. Det är vissa arter som är extra viktigt att hålla koll på och exempelvis simänder inklusive gräsänder är inte sällan bärare av fågelinfluensa utan att själva bli sjuka.
Vidare presenterade Malin resultat från vår studie (SVA+SLU) om biosäkerhet på fjäderfägårdar. Den visar att det finns en stor variation i nivå på biosäkerhet och att det finns mer att göra på många gårdar. De flesta gårdar har svaga punkter och det är viktigt att identifiera och åtgärda dessa. Exempelvis är åtgärder vid hygiengränser inte alltid är så lätt som man tror och studier visar att det är vanligt att personal gör små missar som kan få stora konsekvenser.
Marie Lönneskog Hogstadius, verksamhetsledare vid Svenska Ägg, sammanfattar kontentan av mötet så här:
- Det är av stor vikt med ökad biosäkerhet och goda smittskyddsrutiner. Att förebygga och förhindra alla infartsvägar för viruset att ta sig in i stallarna är A och O.
- Drabbas man ändå ska djuren avlivas så snart som möjligt och då är det viktigt att stallet har godkänt gasrör.
- Myndigheterna uppmanade därför alla djurägare att se över sina gasrör och byta till godkända. Den statliga ersättningen gäller nämligen bara för djur som avlivas, inte för djur som dör av fågelinfluensan.
Myndighetspersonerna på bild:
- Markus Grenestam, viltvårdshandläggare, Länsstyrelsen Östergötland
- Malin Grant, epidemiolog, SVA (röd väst)
- Ella Sigvardsson, veterinär SJV, (raden bakom)
- Matilda Nilsson, SJV (rosa kofta)
- Pernilla Stridh, länsveterinär, Länsstyrelsen Östergötland
- Karin Festin, smittskyddsläkare, region Östergötland (ägghållare i handen)
- Lina Lundholm, veterinär på SJV
- Caroline Johansson, veterinär SJVB
Bild på godkänt gasrör. Foto: Marie Lönneskog Hogstadius, verksamhetsledare Svenska Ägg.
