Allt oftare hör vi om insekter som framtidens proteinkälla och en del i lösningen för att mätta en växande befolkning. I stora delar av världen äter man insekter sedan tusentals år och det tycks både smart och smakligt! Det är mest vi västerlänningar som för länge sedan av oklara skäl har slutat med den vanan. Men det är kanske dags att vända på det nu?
Det finns åtminstone 1400 ätliga arter att välja på! På Vreta Kluster är det framförallt som inslag i foder som vi har intresserat oss för insekterna.
Vare sig man tänker sig insekter på sin egen tallrik, som ingredienser i läkemedel och krämer eller som foder i djuruppfödning, är det svårt att bortse från deras fantastiska egenskaper. De har ett högt proteininnehåll jämfört med andra animalier, höga värden av omega-3 och andra fettsyror och de innehåller också mycket kalcium, järn och zink. Insekterna är extremt effektiva foderomvandlare, de behöver lite vatten och har många andra egenskaper som gör dem lätta att producera. De har också en fantastisk förmåga att omvandla rester och avfall till mer användbara produkter
Insekter som foder
Det råder konsensus inom forskarvärlden att fiskmjöl och soja behöver ersättas eller kompletteras av resurseffektivare proteinkällor. Insekter kan vara en del av lösningen.
Näringsinnehållet hos insekter är starkt kopplat till vad insekterna utfodras med. Därför behöver man fortsätta undersöka olika foderalternativ eller substrat, för uppfödning av insekter. Här finns många aspekter att ta hänsyn till.
- Om insekter t ex ska kunna ersätta fiskmjöl till odlad fisk, behöver de innehålla Omega 3, för att fisken sedan ska göra det. Det kan de bara göra om de har ätit substrat som innehåller Omega 3, t ex musslor eller linfrö
Flera positiva försök har redan gjorts på hur olika djur tillgodogör sig insektsprotein och skillnader beroende på vad insekterna har utfodrats med, men mycket finns kvar att kartlägga. Om insektsodling på ett smart sätt ska kunna inpassas i den lokala livsmedelsproduktionen gäller det också att kunna ta tillvara just de restflöden och avfallsströmmar som finns lokalt från jordbruk och livsmedelsindustri.
- Pressrester från musteri och juicetillverkning
- Rensrester från svampodling
- Skalrester från beredning av potatis och andra rotfrukter
Potentiell smittspridning är naturligtvis viktigt att kontrollera. Idag är lagstiftningen mycket begränsande för hur insekter får användas, vilket framförallt kopplar till 80-talets problem med den sk ”galna kosjukan” då smittämnen, sk prioner, från döda djur via fodret överfördes till boskap. Idag är det därför helt förbjudet att utfodra insekter med alla typer av animaliskt protein. Avföring och gödsel (vilket tex soldatflugans larver växer utmärkt på) är också förbjudet att ge till insekter. I några utvecklingsländer med dåligt utbyggda system för avloppshantering har man med stor framgång processat avföring från både människor och djur och omvandlat till högvärdigt protein som sedan använts till fjäderfä.
Effektiv foderomvandling
Insekter är kallblodiga, dvs de använder ingen energi för att värma sin kropp. Det gör dem till effektiva foderomvandlare. T ex kan syrsor växa 1 kg på 1,7 kg foder. I jämförelse kräver kyckling 2,5 kg, gris 5 kg och nötkreatur 10 kg foder för samma tillväxt. Detta är en viktig aspekt att ta i beaktning när klimatpåverkan ska beräknas då en högre effektivitet av foderomvandling kan göra slutprodukten mer miljövänlig.
Jord – Bord – Jord, Kretslopp i livsmedelssystemet
Produktionen av livsmedel behöver i grunden vara ett kretslopp där näringsämnen cirkulerar i systemet. Organiskt avfall och restflöden från industrier, människor och djur blir energi eller gödning för nya grödor som kan ätas av människor och djur. Men i praktiken är flödet ofta linjärt, systemet läcker och näringsämnen deponeras på land och i vatten. Brasiliansk sojaproduktion, utfiskning av haven, långväga transporter och brytning av fosformalm är i längden förödande, men idag viktiga komponenter i det globala livsmedelssystemet. Om vi kan bli bättre på att återcirkulera näring så skulle hela systemet må bättre och naturens resurser inte behöva ansträngas så hårt. Men handelspriset på fosfor och soja är lågt, så för att kunna räkna hem satsningar på mer hållbar produktion, måste man se till den nytta man får i hela systemet, jord-bord-jord.
I naturen är insekterna ofta avfallshanterare och gör en stor del av arbetet med att återcirkulera näringsämnen. Larver och skalbaggar äter ruttnande växtrester, döda djur och spillning och blir i sin tur föda till levande djur, fåglar och fiskar. Om vi kan använda insekterna bättre i vårt livsmedelssystem, så skulle de kunna göra lika mycket nytta där. På ett helt naturligt sätt! Man kan i detta också se en potential till lite mer lokalt orienterade kretslopp där en enskild gård eller livsmedelsindustri lokalt kan processa och förädla en del av sina restflöden och på så sätt minska transporterna.
Insekter till fjäderfä
I naturen är insekter, larver och maskar en viktig del av kosten för fåglar och jakten på mat upptar en stor del av deras tid. Även tamhöns har ett beteende som är starkt inriktat på födosök. Det är oomtvistat att höns och kycklingar som får ägna sig åt sina naturliga beteenden mår väsentligt bättre, man minskar stress, hackning och fjäderplockning. Försök i Holland visar att redan små mängder levande larver hade en positiv effekt på hönsens välmående.
Hur föder man upp fluglarver?
Den vuxna soldatflugan har ingen mun när den kläcks och har bara en uppgift, att fortplanta sig. Därefter dör den snabbt. I det här skedet krävs en varm miljö vilket gör att flugorna inte kan överleva i vårt klimat. Flugorna vill gärna lägga sina ägg i trånga springor och i en odling kan det t ex vara en bunt med wellpappremsor. Äggen lägger man sedan i en balja med odlingssubstrat där de kläcks efter 105h. De små larverna kan inte urskiljas med ögat men de växer mycket snabbt. I en odling har man dem först i en ”inkubator” där de får stabilisera sig innan man släpper dem i nästa steg, t ex en plastback med lite högre kanter där de får gå loss på det som bjuds. Beroende på temperatur tar det sedan 2-4 veckor innan larven är färdig att förpuppa sig. I det skedet vill larven byta miljö och i vissa odlingssystem låter man dem i princip skörda sig själva, genom att man ger dem möjlighet att krypa iväg till en annan behållare. I andra system sållar man helt enkelt ut de färdiga larverna ur substratet. Ofta avlivas de sedan enkelt genom att man fryser dem.
Det första steget i processen att få flugorna att para sig och lägga ägg, är mer komplext och kräver lite kunskap för att lyckas bra. Det andra steget är betydligt enklare och processen robust. Får larverna mat så växer de! Utmaningen består främst i att hålla en lagom fuktighet i substratet.
40 flugor som lägger 500 ägg var ger 20 000 larver, vilket är en lagom mängd för en ”batch” och kan odlas upp i en behållare motsvarande en brödback. Från början väger de 20 000 larverna bara några gram och får lätt plats i ett vanligt kuvert som faktiskt kan skickas med vanlig post! På det sättet har Vreta Kluster fått sina larver från SLU i Uppsala. När de har växt färdigt har ca 15 kg substrat omvandlats till ca 3 kg larver (fett och protein) och lika mycket fullvärdig kompostmassa. Själva uppfödningen är i liten skala en mycket enkel process som inte kräver vare sig mycket arbete eller investeringar. Ska man skala upp och göra stora mängder är det förstås en annan sak.
Vad gör Vreta Kluster?
Vår roll är att bidra till utvecklingen inom de gröna näringarna och insekternas förmåga att omvandla avfall och restflöden till högvärdigt fodermedel gör dem mycket intressanta i framtidens hållbara livsmedelssystem. Men det finns oerhört många frågor att lösa på vägen och inte så många tyngre aktörer som driver frågorna här i Sverige. Vreta Klusters insats i det här tidiga skedet handlar om att sprida kunskap och idéer, driva nätverk och på olika sätt stötta de som vill haka på utvecklingen.
Vreta Kluster bedriver ingen forskning eller egentlig utveckling. I ett mycket begränsat pilotprojekt har vi med stöd från SLU en liten fluglarvsodling, mest för vårt eget lärande och för att kunna visa upp principerna för hur det fungerar för intresserade. Vår nära koppling till livsmedelsindustri och produktionsjordbruket, gör att vi främst ser en roll att fylla i gränsen mellan forskning och kommersiell, storskalig produktion. Frågor som intresserar oss är t ex.
- Hur ska det gå till när stora produktionsenheter med kyckling och värphöns ska utfodras med insekter eller insektsprotein? Hur går det till rent tekniskt och hur reagerar djuren?
- Vilka avfallstyper och sidoflöden produceras regionalt och hur kan de potentiellt bli substrat till insektsuppfödning?
- Vilka affärsmodeller skulle kunna vara möjliga för storskalig uppfödning av insekter?
Vreta Kluster har också en bra position att hjälpa till så att myndigheter, regelverk och tillståndsfrågor följer med i utvecklingen och inte blir ett hinder för de företag som vill bidra till ett mer hållbart livsmedelsystem. Av erfarenhet vet vi att bristen på kunskap, regelverk och praxis när nya företeelser dyker upp, kan bli en mycket effektiv stoppkloss för utvecklingen.
Vårt mål är att under 2018-2019 bidra till att det skapas projekt med koppling till frågorna ovan och där olika branschaktörer medverkar – fjäderfäproducenter och deras branschorganisationer, fiskodlare, foderföretag, lantbrukets rådgivningsorganisationer, myndigheter, företag som arbetar med fodersystem etc.
Lagstiftning och regelverk
Ännu så länge sätter lagstiftningen både inom EU och Sverige, gränser för hur man får använda insekter. Förändringar i EU-regelverken pågår och lättnader är att vänta. Följande gäller just nu:
- Insekter får inte förekomma i livsmedel till människor i Sverige. I många andra EU-länder är det tillåtet, t ex Danmark, Holland, Belgien och Finland
- Insektsprotein från vissa insekter är tillåtet att ge till fisk men inte till några andra djurslag
- Det är tillåtet att ge levande insekter till fjäderfä utomhus
- Vid insektsuppfödning får gödsel eller animaliska biprodukter normalt inte användas som substrat (foder)
- Insekter får bara ges substrat från en godkänd fodertillverkare
På detaljnivå finns många oklarheter om vad man får och vad man inte får göra och vilka regler som gäller kring uppfödning och utfodring med insekter.
Ett nätverk av insektsintressenter
I många länder i Europa, inte minst i Holland, finns flera företag och olika forskningsprojekt som sysslar med att utveckla insektsbranschen. Man studerar bl a under vilka förutsättningar som insekterna utvecklas bäst, vad de innehåller beroende på vad de har utfodrats med, hur olika djur växer på insektsfoder etc. I Sverige finns flera organisationer som på olika sätt är aktiva eller intresserar sig för utvecklingen:
- Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU som bedriver forskning på BSF på avdelningen Energi och Teknik.
- Svenska Ägg, branschorganisationen för äggproducenter
- Företaget Eat:em, utvecklar och säljer produkter bakade på syrsmjöl
- Axfoundation som arbetar för ett miljömässigt och socialt mer hållbart samhälle
- Slaktkycklingsuppfödare
- Fiskuppfödare
Faktaruta
Soldatfluga eller Vapenfluga
Black Soldier Fly (BSF), Hermetia illucens, eller vapenfluga som den också kallas finns över hela världen där rätt förutsättningar råder (varmt klimat). Soldatflugans larver äter i princip allt organiskt material och är en mycket effektiv omvandlare av gödsel, avfall och restflöden från t ex livsmedelsindustrin. Den inaktiverar i hög utsträckning bakterier (t ex salmonella), virus och läkemedelsrester.
Den vuxna flugan lägger 500 ägg som kläcks efter några dygn. Den hungriga larven växer sedan under 2-4 veckor och förpuppas därefter. Efter 2 veckor kläcks en ny fluga och processen kan börja om. Som fluga kan den inte äta utan har bara som uppgift att para sig och lägga ägg, därefter dör den. Eftersom flugan inte äter och söker föda, samtidigt som den behöver ett mycket varmt klimat för sin överlevnad (min 27 C) kan den odlas utan risk för spridning.
Av 1000 kg matavfall blir det 200 kg fluglarver och 200 kg kompostmaterial.
Länkar
- SLUs forskning om biologiskt nedbrytbart avfall
- Eat:em, Linköpinsgföretaget som utvecklar produkter baserade på syrsmjöl
- Wadudu, holländskt insektsföretag
- Setting up your own Black Soldier Fly (BSF) Production System – YouTube
- Youtube – 5000 fluglarver mot två laxar
- Försök i Eskilstuna kommun där larver processar matavfall
- EFSA (European Food Safety Agency) on insects (2015)
- EU-lagstiftning om ”Novel food”
