Hur skapar vi långsiktiga åtgärder som gynnar pollinatörer i landskapet? Den frågan stod i fokus när projektgruppen bakom Biodlarens verktygslåda för att utvärdera landskapets bärkraft träffade experter på Naturbruksdialoger för att diskutera framtida arbetssätt.
Projektet Biodlarens verktygslåda för att utvärdera landskapets bärkraft leds av Lotta Fabricius Kristiansen vid SLU och genomförs tillsammans med Hushållningssällskapet Östergötland, Vreta Kluster och SPIRA. Syftet är att utveckla metoder som tar tillvara lokal kunskap och engagemang för att stärka födotillgången för honungsbin och andra pollinatörer.
Som en del av arbetet genomfördes ett möte med Magnus Ljung, SLU Kompetenscentrum för rådgivning, och Lars Johansson från Länsstyrelsen Västra Götaland och SLU. De presenterade konceptet Naturbruksdialoger – en metod för att utveckla lösningar tillsammans på landskapsnivå genom dialog mellan markägare, myndigheter, föreningar och andra berörda aktörer.
Naturbruksdialoger har utvecklats under många år och bygger på erfarenheter från ett stort antal lokala processer i Västra Götaland. Arbetssättet syftar till att skapa förtroende, lokalt ägarskap och gemensamma mål kring hur landskapet kan utvecklas utifrån flera värden samtidigt.
Vid mötet deltog även Janne Wester från projektet Äng på åker samt representanter från Byalag 1050, som under flera år arbetat med olika initiativ för biologisk mångfald i området kring Maspelösa. Diskussionerna kretsade kring hur erfarenheter från dessa lokala initiativ kan kombineras med Naturbruksdialogernas metodik för att skapa ännu bättre förutsättningar för pollinatörer.
En viktig fråga som lyftes var hur olika aktörer kan samlas kring gemensamma mål för landskapet. Genom att utgå från lokala behov och värden kan åtgärder för biologisk mångfald, pollinatörer och naturvård utvecklas tillsammans med dem som äger och brukar marken.
Projektgruppen ser flera möjliga kopplingar mellan Naturbruksdialoger och det pågående arbetet med att kartlägga pollinatörers förutsättningar i landskapet. Under hösten kommer möjligheterna att använda metoden i kommande aktiviteter att undersökas vidare, bland annat genom utbildning av resurspersoner som kan leda lokala dialogprocesser.
Målet är att stärka förutsättningarna för långsiktiga och lokalt förankrade åtgärder som gynnar både pollinatörer och andra värden i landskapet.
