Östergötland pionjär på Reko-ringar
Att åka runt bland gårdarna i länet för att köpa olika ekologiska och närproducerade varor är både dyrt och tidskrävande. Bättre då att maten samlas på ett ställe. Med den tanken föddes projektet Reko-ringar.
Dimman ligger lätt över slätten och luften är krispig av höstens första minusgrader. Inne i värmen hos Boställets vedugnsbageri, strax utanför Maspelösa, doftar det gott av nybakat bröd och rostade valnötter.
Det är häftigt att tänka sig att bageriet är en gammal lada, byggd någon gång i skiftet mellan 1800- och 1900-talet.
Bostället ägs och drivs av Karin Lorin som är lite av mamma till Reko-ringarna i Sverige.
- Det var någon som startade ungefär samtidigt i Västergötland tror jag, men annars kan man nog säga att det var jag som drog igång det, säger hon och borstar mjöl från händerna.
För fem år sedan träffade Karin Tomas Snellman i samband med att han föreläste vid ett seminarium i Östersund. Tomas har tidigare startat Reko-ringarna i Finland och sådde nu ett frö hos Karin.
- Jag tog med mig idén till Vreta Kluster och de var med på noterna, säger hon. Jag fick hjälp att starta och en summa i lön för att kunna arbeta med projektet. Eftersom jag är medlem i Östgötamat så visste jag några andra matproducenter som kunde vara intresserade av att vara med.
Per Lindahl var projektledare på Vreta Kluster och medverkade till uppstarten för Reko-ringarna.
- Vi jobbade en del med att hitta formerna och en bra plats, men i övrigt krävs ingen stor investering. Det är en väldigt effektiv lösning som också kan bli en första väg ut på marknaden för mindre matproducenter, säger han och fortsätter:
- Att som privatperson åka runt till olika gårdar och köpa närodlad mat kan ju kännas trevligt, men är inte optimalt ur miljö- och kostnadssynpunkt. Med Reko-ringarna är ambitionen mer att skapa en effektiv kanal för direkthandel av livsmedel.
Sagt och gjort. En facebooksida skapades, ”Reko Linköping försäljning”, och så var allt igång. Konceptet är enkelt, de producenter som har något att sälja skriver det i gruppen. Sedan går följarna in och bokar i kommentarsfältet. Det kan vara ägg, kött, morötter, potatis eller bröd.
Enda kravet är att det endast sker en utdelning av varor, alltså inte försäljning, och att det inte sker på allmän plats, utan på en företagsparkering till exempel. På det sättet undviker man komplicerade tillståndsprocesser.
- Vi brukar ha försäljning varannan torsdag och då står vi på tre ställen i Linköping, säger Karin Lorin. Just nu har vi 8 500 följare på Facebook och även om långt ifrån alla handlar förstås, så är det ganska gott om kunder.
Det är dags att baka ut brödet som ska med till veckans Reko-utdelning. Karin och hennes bagare Fanny Ericsson och Anna Mäler häller ut en jättedeg på bakbordet.
Den är gjord på bland annat speltvete som är en äldre vetesort. Den kommer från Magnus Nilsson på Helleberga gård i Klockrike.
I Boställets bullar används mjölk från Per Johansson i Skattegårdens lantbruk i Kinda. Den är pastöriserad, men inte homogeniserad och därmed varierar fetthalten i mjölken naturligt.
- Det känns bra och viktigt att veta var maten man äter kommer ifrån, säger Anna Mäler. Ibland känns det som att folk tror att vetemjöl växer på Ica. Vi äter ju mycket spannmål, både i pasta och bröd, och då är det ju faktiskt klokt att välja mjöl som innehåller riktig näring.
Faktaruta:
Reko i Reko-ringar står för Rejäl Konsumtion och är alltså ett sätt att handla lokalproducerad mat utan mellanhänder. Konceptet har vuxit under åren och i dag finns mellan 140 och 150 Reko-ringar i Sverige. I Östergötland finns i dagsläget ett tiotal fördelade över länet, från Norrköping i norr till Kisa i söder.
